hopp

Den annars trygga hamnen kan ibland bli överumplad av en hård vind, som lömskt sveper in och sätter masterna i rörelse. Vattnet, som tidigare kluckade lätt mot båtarna, ger nu ifrån sig ett vredesutbrott och skummet yr. Det mörknar i horisonten, och den varma sommarbrisen har nu lämnat mig. Vinden biter i mig, nästan kryper in och bosätter sig under mina kläder. Kinderna blir rosiga, och det är som om jag släpper taget. Låter vinden ta mig. Det känns befriande, men samtidigt skrämmande. Solen tittar fram igen bakom de mörka molnen. Vackra färger målar himlen hoppfullt glad igen. Det värmer, steg för steg, min kalla kropp. Och jag ryser. Jag ryser. Jag...

Jag gråter, jag ler
Drömmer åter, jag ser
Tårar som rinner
Av lycka allena
Tacksamt försvinner
Varma och rena
För hopp du gett
I trolös tid
Jag fri mig klätt
Och går i frid
Mot öppet hav
I harmoni
Blir resan av
Så fri, så fri